Den grundläggande uppgiften för skolan är att förmedla och lära ut kunskap. Kunskap inom olika ämnen men även inom kritiskt tänkande, olika vägar till kunskap m.m. Samtidigt har skolan en mycket stor uppgift att stärka elevernas självförtroende och självkänsla. Delvis är det basen som framtida kunskap sedan kan byggas på. En elev med låg självkänsla får oftare sämre resultat just på grund av självkänslan – även om kunskapsnivån är identisk med en annan elev med starkare självkänsla. Självkänslan visar sig även i hur vi mår då den speglar hur vi ser på oss själva.
Svag självkänsla kan ha flera orsaker och inte sällan handlar det om att man inte känner att man räcker till.
Att man inte passar in eller inte klarar av att nå samma nivåer som andra människor runt omkring. UMO skriver exempelvis på sin hemsida att en orsak att självkänslan sjunker är att ”Du känner dig väldigt olika dem du har omkring dig”.
Förhållningssätt och synsätt kan ändras över tid
Självkänsla kan därmed sammanfattas med hur vi ser på oss själva i förhållande till vår omgivning. Det är ett förhållningssätt och ett synsätt. Många funktionshindrade upplever att de är väldigt olika de som finns omkring dem och för vissa blir det den avgörande faktorn till att självkänslan sjunker. Andra har hittat ett förhållningssätt till sitt funktionshinder som gör att det till och med kan styrka deras identitet och känsla. Ett viktigt steg i att stärka självkänslan är att känna sig som en del av gemenskapen under skolgången.
Här finns hjälpen på skolan
Inom vissa ämnen inom skolan diskuteras självkänsla men det är mycket upp till läraren att implementera området i olika stor grad beroende på hur viktigt man själv anser arbetet är. Generellt jobbar skolan idag mer med självkänsla, självförtroende och identitet mot tidigare men samtidigt är det en ovanlig hög grad av unga som mår dåligt. För den med funktionshinder kan det ibland bli bättre genom anpassade skolor där man känner sig mer inkluderad.
För elever är ofta första steget att gå till skolans kurator och prata om hur man mår. I vissa fall hjälper det med att enbart någon lyssnar. Kuratorn kan även ge remiss till andra instanser så som ungdomspsykologin eller hälsocentral. Många gånger är även skolsköterskan inkopplad, men allt beror på var eleven vill och vilken hjälp som främst bedöms behövas.